Nya skollagen på gång

Ny skollag - för kunskap, valfrihet och trygghet

Regeringen överlämnar i dag Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) till riksdagen.
- Med den nya skollagen får vi en skola med högre kunskapskrav och bättre studiedisciplin, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Skollagen gäller stora delar av utbildningsväsendet, från förskola till vuxenutbildning. Regeringen föreslår en lång rad ändringar, för att öka fokus på kunskap, valfrihet och trygghet.

Propositionen innehåller bland annat förslag om att behörighetsreglerna till gymnasieskolans yrkesprogram ska skärpas och att individuella program (IV) ska ersättas med fem introduktionsprogram.

- Gamla IV ska bort. Eleverna ska gå program som passar dem, för att de ska kunna fortsätta plugga eller börja arbeta, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Viktiga förändringar i den nya skollagen

• Förskolan blir en egen skolform
• Samma regler för fristående och offentliga skolor. Friskolorna ska rätta sig efter samma regelverk som kommunala skolor. Det innebär bland annat att de, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg.
• Skärpta krav på lärare. Endast den som är behörig ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. För att få undervisa ska läraren ha en utbildning avsedd för just den undervisning de ska bedriva. Olika krav kommer att gälla för olika skolformer, verksamheter, årskurser och ämnen.
• Lektorer återinförs - nya karriärmöjligheter för lärare. Den lärare eller förskollärare som har avlagt doktorsexamen, eller minst licentiatexamen, och under minst fyra års tjänstgöring har visat pedagogisk skicklighet ska benämnas lektor.
• Skärpta behörighetsregler till gymnasieskolans yrkesprogram. För att bli behörig till ett yrkesprogram i den nya gymnasieskolan ska eleven ha lägst betyget godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt i ytterligare minst fem ämnen.
• IV-programmet avskaffas. För den elev som inte är behörig till något nationellt gymnasieprogram avskaffas dagens individuella program och fem introduktionsprogram i stället: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, samt språkintroduktion.
• Bättre stöd till eleverna. Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp ska stärkas. Kraven på att utreda en elevs behov av särskilt stöd ska bli tydligare och beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas.
• Profilklasser i högstadiet. För elever med speciella färdigheter i ett ämne blir det tillåtet att anordna antagningstester för särskilda profilklasser från årskurs sju i grundskolan.
• Stärkta rättigheter för eleverna. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan, och också till studie- och yrkesvägledning. Dessutom ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag kan överklagas, vilket ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" ges ökad rättssäkerhet.
• Ökad trygghet och studiero. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. För de elever som stör andra elevers trygghet och studiero finns fler disciplinära åtgärder. Nya åtgärder som föreslås: "försittning", skriftlig varning även i grundskolan, samt tillfällig avstängning även i grundskolan.
• Skolinspektionen får skarpare sanktioner. Skolinspektionen ges möjlighet till skarpare sanktioner mot de huvudmän som missköter sig. Bland annat får myndigheten möjlighet att utfärda vitesförelägganden och att i särskilt allvarliga fall stänga en skola med omedelbar verkan.

Tidsplan

Propositionen om en ny skollag kommer att behandlas av riksdagen under våren 2010. Lagen ska tillämpas från och med den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska dock lagen tillämpas från och med den 1 juli 2012.